-
Illusioner
Illusionerna är många och långa. Som taskiga hallucinationer, vad är sant och inte sant. Man tror att det är det man ser, att det är sanningen. Jo, jag saknar illusionen av vad det kunde ha varit. Men jag vet att det är illusionen och ingen sanning. Den såg helt annorlunda ut. Hela livet är fullt av illusioner, hur vi tror att andra har det eller inte har det….Jag kan bli trött, väldigt trött. Mest på mig själv av känslan av att ha slösat bort tid. Jag brukar vanligtvis inte hänge mig åt att ångra eller tänkom..det leder ingenstans i alla fall. Gjort är liksom gjort. Just nu, här och nu, slog det ner i mitt huvud med en jävla smäll.
-
System fel
Blev det idag, jag har varit med hund några dagar. vet ej var hundens husse hållit hus, har inte frågat och det har inte på något vis intresserat mig heller för den delen. Fick bara en förfrågan om om jag kunde ha hunden några dagar och ja, det kunde jag eftersom det passade med min ledighet. Idag skulle alltså hunden hämtas. hörde jag något? Nej och åter nej. dagen gick. min irritation stegrades till ilska. Fan också, tror han att jag bara kan sitta här och vänta. Att jag inte har annat för mig än att vänta, VA? Typiskt, hade det varit tvärtom….Kände hur den gamla stressen slog upp till ytan och fick mig att må illa. viss jag har inte bott med mig själv mer än ett par månader. Jag vill inte bli påverkad av hans fullständiga brist på respekt. vi har en hund ihop, det är allt. jag önskar att jag slipper både se och höra ifrån honom på ett bra tag. Men jag måste se till att få hit mina sista prylar först, fan, fan, fan.
-
Att vara eller inte vara….
…..själv är en fråga om hur man vill leva sitt liv. Att leva i en fungerande tvåsamhet har sina fördelar och där finns kanske inte så mycket att tillägga. Att leva i en en relation där det inte fungerar oavsett vad det är kan leda till att den egna hälsan tar stryk. Att leva tillsammans med en partner som har någon slags diagnos är slitsamt. Jag skulle vilja säga totalt omöjligt om partnern saknar insikt och inte vill eller saknar förmåga att göra någon slags förändring. Efter drygt 10 år är jag tämligen övertygad om den saken. Om det gäller att ätas eller äta får det hellre vara. Det är märkligt hur det onormala blir en normalitet. Det ligger och lurar i skuggorna, smyger sig över en när man är som minst aningslös. JAG som är stark, självständigt och social. det finns ingen som går säker när ens egna tankar blir ett enda förvirrande ludder. Det är som ett missbruk. man ser inte alltid själv hur illa det tar på en eftersom de roliga stunderna glänser med en sådan kraft.
-
Jag jobbar i en av de bästa arbetsgrupperna som finns! Själva jobbet kan vara skit ibland men arbetskamraterna är guld värda. Jag blir så påfylld av det goda och får så otroligt mycket feedback att jag klarar mig en livstid. Underbara arbetskompisar, i vått och torrt. tryggare kan ingen vara i en arbetsskara!
-
Alla måste dag
Det är ett sånt där alla hjärtansdag dag i dag. Tycker instinktivt illa om alla måstedagar. Ha! fast jag är ju en vänlig själ i grund o botten så hare alla hjärtan där ute!
-
I det ambivalenta hjulet….
….befinner jag mig nu. Det finns saker jag borde ta tag i. Som att börja träna, som maten. Men snart är jag där ett par pendlingar till och det faller på plats. Det är värre med att hämta de sista resterna av mina prylar. Orkar inte, VILL inte. Måste, ett möte med dåren är oundvikligt. På onsdag lämnar han en hund här för passning några dagar. .
-
Ett år…
….lite drygt. Så mycket glädje och sorg. En tid av omvälvning en tid som präglats av många tankar på livet och dess innehåll. Livet går hand i hand med sorgen och med glädjen. Med att våga ta klivet som förändrar. Våga sig ur förhållande som suger livet och glädjen ur en.
Våga skratta vid sidan av sorgen, saknad syster..jag känner fortfarande hennes sista andetag. Fortsätta leva, finnas, sluta röka, sluta ett förhållande…släppa taget….falla fritt.
Leva vid sidan av de som finns och lever. Barnbarnen som blir fler, nya värdefulla liv. Vara mitt i livet.
-
Mitt, Bara mitt.
Bra, bättre, bäst. Äntligen kan jag vara bara jag. Antagligen kommer jag att bli en egoist, mitt, mitt MITT. Mitt liv, mina prylar mina val.
| m | ti | o | to | f | l | s |
|---|---|---|---|---|---|---|
| « Feb | ||||||
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
| 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
| 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
| 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
| 28 | 29 | 30 | 31 | |||
Senaste kommentarerna
- gilika on Illusioner
- gilika on Illusioner
- adhdmammam on Illusioner
- eulalia on Illusioner
- gilika on Illusioner
- Maria on Illusioner
- gilika on Att vara eller inte vara….
- eulalia on Att vara eller inte vara….
- gilika on Att vara eller inte vara….
- maria65a on Att vara eller inte vara….
- gilika on I det ambivalenta hjulet….
- gilika on Mitt, Bara mitt.
- maria65a on Mitt, Bara mitt.
- maria65a on I det ambivalenta hjulet….
- gilika on Om